Warranter

Warranter är ett värdepapper som växer i popularitet och handeln med warranter har ökat stadigt de senaste tio åren. Avkastningen (lönsamheten) är kopplad till värdeförändringen i en underliggande tillgång, ofta aktier. Warranter är därmed en sorts optionskontrakt. En anledning till att tradare väljer att investera i warranter är möjligheten till större avkastning jämfört med om de satsat samma summa direkt i de underliggande aktierna. Dock är warranter, som vi kommer att få se strax, samtidigt förknippade med betydligt större risker än konventionell aktietrading.

Vad är en option?

Warranter fungerar i grunden som en option men med ett par -men betydelsefulla- skillnader.
För att förstå vad warranter är och hur avkastningen bestäms måste man därmed först förstå hur optioner fungerar.

Ett optionskontrakt ger innehavaren av kontraktet rätten, men inte skyldigheten, att i framtiden köpa (eller sälja) en tillgång, ofta en aktie, till ett förutbestämt pris till den som utfärdat kontraktet. Utfärdaren är till skillnad från innehavaren skyldig att sälja (eller köpa) om innehavaren väljer att utnyttja sin rätt. Ett kontrakt som ger innehavaren rätt, men inte skyldighet, att sälja (till exempel en aktie) benämns säljoption, medan ett kontrakt som ger innehavaren rätt, men inte skyldighet, att köpa heter köpoption.

Vad vinner utfärdaren på att erbjuda inlösaren denna hoppfyllda möjlighet? Naturligtvis kommer denna möjlighet att välja med ett pris: innehavaren av optionskontraktet betalar ju initialt pengar för den framtida potentialen att få köpa aktier till en gynnsam kurs. Man säger att detta pris är optionens “premium”. Premien består av två komponenter:


1. Optionens verkliga värde

Ägaren av en köpoption kommer att vinna på att använda sin option om aktiekursen den dagen som löptiden går ut är högre än det pris denne kan köpa aktierna för. Om aktiekursen är lägre än optionskursen, kommer innehavaren inte att utnyttja sin rätt och utfärdaren kan lättat pusta ut. En options verkliga värde (“the intrinsic value”) är skillnaden i pris mellan den verkliga köp- eller säljkursen av den underliggande tillgången vid förfallodatum, jämfört med det pris du har rätt att köpa/sälja till. Hur beräknas detta?

En köpoption kommer utnyttjas av innehavaren om aktiepriset (Paktie) är högre än det avtalade optionspriset (Poption)

-> Beslutsregel:

Om Paktie>Poption->KÖP

Optionens “verkliga värde” blir därmed [Paktie-Poption]*antal aktier som köps

Säg att du ingår ett optionskontrakt som ger dig rätten att köpa 1000 aktier av kontraktsutfärdaren till ett pris av 4 kr/styck om ett år. Idag ligger aktiekursen på 3 kr/st. Aktierna tillhör ett läkemedelsföretag som du tror kommer att släppa en ny dundermedicin, vilket kommer boosta aktiekursen. Det visar sig att jag har rätt. I januari nästa år ligger den verkliga köpkursen för läkemedelsföretaget på 6 kr. Det innebär att det verkliga värdet på optionen och alltså det du tjänar uppgår till:

[Paktie-Poption]*antal aktier som köps: [6-4]*1000=2000 kr

Det verkliga värdet på en säljoption (när jag har rätt att sälja mina aktier till ett förutbestämt pris) beräknas på ett lite annorlunda sätt. Innehavaren kommer att sälja aktierna till utfärdaren om det verkliga aktiepriset är lägre än det säljpris man avtalat om.

-> Beslutsregel:

Om Paktie SÄLJ

Optionens “verkliga värde” blir därmed [Poption-Paktie]*antal aktier som köps

Break even sker när det “verkliga värdet” är lika stort som det man från början satsade. Det vill säga där man gör en plus-minus-noll vinst.


2. Optionens tidsvärde

Förutom optionens verkliga värde består premien av ytterligare en komponent.

Det finns två typer av optioner; amerikanska och europeiska. Medan de europeiska har ett enda bestämt slutdatum kan amerikanska optioner lösas in under en viss tidsperiod. Denna “bekvämlighet” innebär ju ytterligare en risk för utfärdaren, som därmed att kommer kräva en högre premium. Ju längre löptid, det vill säga tid till förfallodatum, desto större tidsvärde, och därmed högre premium. Tidsvärdet är också viktigt att ha i åtanke i det fall du tänker sälja din option; ju längre du väntar, desto närmare förfallodatumet kommer du och desto mindre blir tidsvärdet.

Risker

En ägare av ett optionskontrakt exponeras framförallt för tre sorters risker. Den första är kreditrisken, det vill säga risken att utfärdaren till kontraktet inte kommer kunna fullfölja sitt åtagande när du väl vill nyttja optionen.
Den andra är likviditetsrisken, det vill säga osäkerheten i att inte veta om du kommer kunna få din option såld.

Den tredje och förmodligen största risken är marknadsrisken. Som vi sett avgörs det verkliga värdet av optionen av värdeförändringen i den underliggande tillgången. På grund av hävstångseffekt kan optionsvärdet svänga ännu mer än den underliggande tillgången. Du kan alltså vinna mer än du initialt satsat. Hävstången ökar dock samtidigt risken att du förlorar avsevärt mycket mer om värdet på den underliggande tillgången förändras på ett ogynnsamt sätt än du skulle gjort om du investerat direkt i tillgången.

Warranter -optioner med likviditetsgaranti

Warranter är i princip optioner, men med ett par-men betydande-skillnader. Precis som vid optioner ges warrantinnehavaren rätt att sälja eller köpa en underliggande tillgång och även här görs skillnad på den amerikanska och europeiska varianten. Denna tillgång är oftast en aktie. Också värdet på warranten vid slutdatumet beräknas på samma sätt som för optioner. Löptiden är dock ofta längre än för vanliga optionsavtal, inte sällan runt två år fram i tiden.

För att trada optioner krävs vidare ett godkänt derivathandelsavtal. Sådana licenser behövs inte för handel med warranter vilket skapar mycket låga inträdesbarriärer. En annan viktig skillnad mellan warrantkontrakt och optionskontrakt är att medan optioner får utfärdas av såväl privatpersoner som företag, får warranter enbart utfärdas av professionella personer och institutioner, såsom fondkommissionärer och banker. Idag erbjuder för övrigt så gott som alla svenska storbanker warranthandel.

Vad innebär närvaron av professionella mellanhänder för dig som investerare? Att handla med optioner direkt från andra investerare utan inblandning av mellanhänder innebär både en risk men också en frihet; du har fler säljare att handla med men exponeras samtidigt mot ett ökat hot att motparten inte kommer kunna fullfölja sin del av avtalet. Du vet heller inte vems tillgång det är du handlar med.

Att utfärdarna, emittenterna, av warranter är professionella personer eller institutioner innebär ytterligare en säkerhet- emittenterna fungerar nämligen även som likviditetsgaranter. Det innebär att de erbjuder en köp- och säljkurs och innehavaren av warranten riskerar följaktligen inte att sakna köpare (eller säljare) när denne vill gå ur sin position. Denna “likviditetstjänst” gör att man brukar beskriva warranter som optioner med likviditetsgaranti.


Teckningsoptioner

En teckningsopion är ett värdepapper som i princip är en warrant, men med en viktig avvikelse. Till skillnad från warrantkontrakt, som utfärdas av finansiella institutioner eller fondkommissionärer, är det istället företaget i vars aktier man kan lösa in sin teckningsoption i, som är emittenten. Teckningsoptioner utfärdas i syfte att för företaget att tjäna pengar, dels genom försäljning av optionen, men i vissa fall betalas också teckningsoptioner ut som ersättning till företagets anställda i stället för lön. Förutom att minska lönekostnaden är anledningen ofta att skapa incitament för de anställda att agera med företagets bästa i åtanke; gör de ett bra jobb kommer ju värdet på företaget- och på deras optioner- stiga.

Eftersom det är företaget självt, och inte en extern investerare som emitterat optionerna, är det också företaget i fråga som är den som är skyldig att tillhandahålla aktierna, om innehavaren av teckningsoptionen väljer att utnyttja sin rätt till aktier i företaget. Priset innehavaren betalar för att få nyttja denna rätt benämns the strike price. Till skillnad från vid ett vanligt optionskontrakt, är det vid teckningsoptioner istället nyemitterade man får. Det är därmed de ursprungliga aktieägarna som kommer få “finansiera” utnyttjandet av teckningsoptionerna.

Har detta egentligen någon betydande skillnad för dig som investerare? Ja. Att det är företaget självt som emitterat optionerna i sina egna aktier ger två viktiga konsekvenser för värderingen av företaget:

1.De pengar optionsinnehavaren betalar till företaget vid inlösen kommer ju gå tillbaka in i företaget. Storleken på företagets egna kapital kommer därmed att öka. Denna ökning i aktievärde leder till att de pengar du ger upp när du utnyttjar optionen i viss utsträckning kommer att falla tillbaks på dig eftersom du i och med aktierna får en andel av företagets egna kapital. Detta kallas “kick back-effekten.”

2. Även om det alltså är positivt för dig som investerare att det är företaget självt du betalar till (kick back-effekten), leder detta dock även en mindre gynnsam konsekvens: Det är, som tidigare nämnt, enbart nyemitterade aktier du får en andel i när du utnyttjar en teckningsoption. En nyemission sänker värdet på aktiekursen eftersom fler aktier nu kommer att behöva dela på samma mängd eget kapital. Detta kallas “utspädningseffekten.”

Warranthandelns specifika risker

Precis som vid optioner avgörs ett warrantkontrakts värde av den underliggande tillgången, men svänger ofta kraftigare än tillgången i fråga på grund av den inbyggda hävstång. Även om denna hävstång öppnar upp för en möjlighet till stor avkastning om värdet på den underliggande tillgången utvecklas på ett gynnsamt sätt, tar du i och med hävstången samtidigt på dig en risk att förlora stora summor pengar. Därför definieras warranter som högriskplaceringar. En skillnad mot vanliga optioner är avsäljningsmöjligheterna. Även om du som innehavare av en warrant exponeras mot en likviditietsrisk innebär närvaron av en likviditetsgarant en större möjlighet för dig att sälja av din warrant jämfört med konventionella optioner. Samtidigt kräver emittenten naturligtvis en avgift för likviditetstjänsten, ett så kallat courtage.


Turbowarranter

Som redan konstaterat är löptiden relativt lång för warranter. Vill man som investerare njuta warrantens fördelar med likviditetsgaranti men ha en kortare tidshorisont, kanske så kallade “turbos” (turbowarranter) är mer lämpliga? Deras löptid ligger oftast på under ett år. Värdet på turbowarranter är vidare inte lika känsligt för prisförändringar i den underliggande tillgången, så du tar därför inte på dig lika mycket risk när du investerar i en turbo jämfört med i en vanlig warrant. Viktigt att notera är att även turbowarranter räknas som högriskplaceringar och kräver därmed att du är väl insatt i marknaden.

Sammanfattning

Att handla med warranter istället för optioner kan vara ett alternativ för dig som vill vara säker på att kunna köpa eller sälja av warranten när som helst under löptiden. På senare tid finns alternativ även för dig med önskan om kortare löptider, så kallade turbowarranter. Varken vanliga warranter eller turbowarranter kräver att du har ett frihandelsavtal, så i den meningen är det enkelt börja handla med warranter. Dock kan inte nog betonas att trots att likviditetsrisken är mindre jämfört med handel av optioner, är risken i att trada med warranter fortfarande betydligt högre än vad den skulle varit om du investerat direkt i den underliggande tillgången. Det beror på den inbyggda hävstången. För att lyckas krävs därmed att du har stenkoll på vilka marknadstrender, löppris, hävstång och löptider som utmärker just dina warranter.