Långsiktiga investeringar


"Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det näst bästa är nu"


De senaste årens noll- och till och med minusräntemiljö har fått många sparare att höja blicken ifrån det konventionella bankkontot och se sig om efter alternativa, mer lönsamma placeringar.

En långsiktig investering är ett tämligen diffust begrepp då det inte finns någon direkt gräns för vad som räknas till lång sikt. Allt från 5, 10 och över 20 år refereras till som långsiktigt sparande. Det innebär att ägodelar du innehaft under lång tid, såsom din bostad eller din bil faller under definitionen för långsiktig placering.
Denna artikel kommer dock begränsa sig till att göra en djupdykning i sparande i värdepapper. Dock kan många argument till att investera långsiktigt i värdepapper även appliceras på köp av reala produkter såsom just bilar eller fastigheter.

Även om långtidsplaceringar i värdepapper såsom obligationer och råvaror (i form av exempelvis guld- och oljecertifikat) förekommer kommer jag i artikeln framför allt använda aktier som beskrivande exempel för långtidssparande i värdepapper, dels för att det är en av den vanligaste långsiktiga sparformerna, dels för att aktier historiskt presterat bättre på lång sikt än de flesta andra alternativa långtidsplaceringarna.

Aktier och fonder

Ett alternativ till att investera i aktier är fonder. Fonder består av en mängd olika värdepapper, såsom aktier, räntepapper, andra fonder (fond-i-fonder) samt kombinationer av exempelvis aktier och räntepapper.
Idag finns även möjlighet att investera i så kallade etiska fonder. En sådan fond fokuserar på att aktivt undvika “ljusskygga” placeringar, såsom innehav i företag som använder omoralisk arbetskraft eller tillverkar vapen.

Genom att investera i fonder och därmed sprida ut sina pengar över flera olika tillgångar, sprider (diversifierar) man samtidigt bort en del av osäkerheten i att vara beroende av en enskild akties utveckling. Man undviker att “lägga alla ägg i en korg”. Sjunker värdet på en viss aktie i den fond du investerat i kan det tas ut av en värdestegring i en annan aktie. Som sparare blir man med andra ord mindre känslig för svängningar i enskilda aktiers kurser. Samtidigt minskar även möjligheten till stora avkastningar (lönsamhet) när du investerar i en stor fond, eftersom stora värdeökningar i några av aktierna på samma sätt hämmas av värdeminskningar i andra.
Man kan därmed säga att diversifieringen är ett sätt att minska “topparna och dalarna” i din avkastning.

Att investera i fonder är därmed inte en god strategi för den som söker snabba klipp. Å andra sidan kan fonder vara en vettig placering om du ser till den långsiktiga lönsamheten.

När man vill studera hur en viss akties eller fonds värde förändras över tid jämför man med så kallade index. Index utgörs av en kombination av en mängd olika aktier. Man kan därför se index som ett “medelvärde” över hur bra eller dåligt i snitt många andra aktier på marknaden presterat över en viss tidsperiod. Ligger ens egna investering under index, har ens aktier därmed haft en jämförelsevis lägre avkastning än medelavkastningen. Olika index jämför olika aktier. Vill du veta hur just din aktie står sig mot övriga aktier på Stockholmsbörsen, är det OMXSPI som du ska titta på.

Genom att studera index kan du också få en uppfattning om hur mycket värdet av din fond svänger, jämfört med övriga aktier i indexet. Som vi såg ovan skapar stora svängningar mer risk, vilket kan vara en relevant parameter för dig som investerare att beakta. Är du mycket riskobenägen kanske du i första hand inte bör välja en fond som historiskt presterat mycket svajigare än index.

Olika typer av aktier och fonder

Såhär långt i resonemanget kanske du kommit fram till att sparande i värdepapper är en strategi för dig! Men vilka aktier och fonder är det vettigast att investera i, i det långa loppet? När du ska välja vilken typ av aktier du vill gå in i kan det vara en bra strategi att fokusera på företag som uppvisar en stabil, men måttlig, avkastning.
Som tidigare nämnt implicerar lägre förväntad avkastning lägre företagsrisk, vilket gör placeringen i denna typ av bolag mer säker och förutsägbar än placeringar i högriskföretag. Till lågriskföretag räknas bland annat fastighetsföretag och banker. Helt enkelt företag med relativt stabila och icke-turbulenta branscher. Även om det kan tyckas lockande att investera i företag som verkar på en tillväxtmarknad är snabb tillväxt samtidigt en osäkerhetsfaktor, och därmed en riskfaktor. Ytterligare en indikation på att ett företag kommer ge en stabil avkastning är om det haft historiskt stabila utdelningar.

Som tidigare nämnt finns det alltså fonder med olika kombinationer av värdepapper och olika nischer. En annan viktig aspekt när du väljer placering är hur mycket hjälp du vill ha med din placering. Många fonder har så kallade aktiva fondförvaltare som regelbundet arbetar med att hitta och investera vad de anser vara de mest lovande värdepappren. Hos fonder med mer involverade fondförvaltare brukar förvaltningsavgiften, den årliga kostnaden du betalar för din fond, vara högre. Hos dessa fonder kan även en prestationsbaserad avgift tillkomma där du får betala mer om avkastningen på din placering i fonden överstiger ett visst värde. Även insättnings- och uttagningsavgifter kan tillkomma hos vissa fonder.

Alltså har olika fonder olika kostnadsprofiler, där en faktor som ofta drar upp din årskostnad är om du har en mycket aktiv fondförvaltaren. Frågan är om det smakar mer än det kostar?

Medan de dyraste och mer aktiva fonderna tar ut en årlig avgift på upp emot 1,75% av vad du investerat, ligger motsvarande siffra hos indexfonder på så lite som 0-07%, enligt det internationella analysföretaget Morningstar. Det har naturligtvis studerats huruvida professionella investerare, fondförvaltarna, klarar att slå index. På lång sikt har man visat att så inte är fallet och att det är minst lika lönsamt för den långsiktiga investeraren att gå in i de betydligt billigare indexfonderna.


Ränta på räntaeffekten

Hittills har jag lyft vikten av att investera i stabila och mer förutsägbara företag till dig som vill satsa på långsiktigt sparande. Även om argumentet att sådana bolag är mindre riskabla kanske är ett tillräckligt starkt argument för att övertyga den mer riskobenägne investeraren, kanske många läsare fortfarande är skeptiska till mitt lågrisk/låglönsamhetsivrande. “Vad är det för idé att avsätta 20000 kr när den årliga avkastningen på fonden jag är intresserad av ligger på ynka 3 procent?” kanske du säger. Det är här den absolut största vitsen med att spara långsiktigt kommer in: ränta på ränta-effekten även kallat räknesnurror.

Det finns ett kinesiskt ordspråk som lyder:

"Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det näst bästa är nu"

Även om de gamla kineserna kanske i första hand inte hade aktieplacering i åtanke när de myntade ordspråket kan man absolut se hur det relaterar till lönsamhet genom långsiktigt sparande.

Vitsen med räknesnurror är nämligen att den årliga procentuella avkastning du får på din ursprungliga placering gör att dess storlek kommer växa över året. Det innebär att ränteintäkten nästa år i absoluta tal kommer bli högre, trots samma procentuella avkastning, eftersom kapitalbasen ökat. Den modesta, men å andra sidan mer beräkneliga, årliga avkastning du faktiskt får, kommer i och med ränta på räntaeffekten kunna växa sig stor tack vare att du sparar på lång sikt. Verkar det krångligt? Jag försäkrar dig att det är det inte.


Beakta detta exempel:

Maria sätter in 35000 kr i början på året i en fond med årlig genomsnittlig avkastning på cirka 3%. Det innebär att i slutet på år 1 kommer Maria få en ränteintäkt på 35000*3%=1050 kr. Hon tänker inte röra pengarna på 20 år. Innebär det att hon på 20 år kommer ha tjänat 1050*20=21000 kr på sin placering? Det skulle i så fall ge en total avkastning på 60%. Det kan naturligtvis låta mycket men ha i åtanke att detta är under över tjugo års tid och att ha tjänat drygt 21000 kr på tjugo år är knappast speciellt exalterande.

Vilken tur då för Maria att det existerar räknesnurror! Under vart och ett av de 20 åren hon inte rört sina pengar har hon ju som sagt tjänat en årlig ränta på dessa. År 1 var förvisso den årliga ränteintäkten 1050 kr eftersom ingående kapital det året var 35000 kr. Ingående kapital år 2 är ju dock 35000+1050= 36050 kr. Förutsatt att Marias fonds årliga avkastning fortfarande är 3%, kommer avkastningen år 2 därmed bli 36050* 3%= 1081,5 kr vilket ju är högre än år 1’s avkastning. Denna ökning beror alltså inte på ökad procentuell avkastning i indexfonden, utan helt och hållet på ränta på ränta-effekten.

De första 3 åren kommer Marias initiala placering växa på detta sätt (förutsatt årlig procentuell avkastning på 3%).

Efter 20 år kommer Marias ursprungliga investering på 35000 kr tack vare räknesnurrorna vuxit till 35000*1,03^20= 63214 kr (en avkastning på 28214) vilket alltså är en värdeökning på 80%. Denna avkastning är ju betydligt högre än de 21000 kr hon skulle tjänat utan förekomst av räknesnurror.

Konklusion

I dagens lågräntemiljö är det få som lockas av att förvara sina pengar i det klassiska sparbankskontot och långsiktiga investeringar i aktier och fonder har därmed blivit alltmer populära alternativ. Långsiktigt sparande är inget för den som lockas av snabba klipp och drömmer om att bli rik över en natt. För dig med långtidsperspektiv kan däremot denna investeringsstrategi rendera en god, stadig avkastning i det långa loppet tack vare ränta på ränta-effekten. Den stabila förväntade avkastningen innebär även en minskad risk för att du förlorar det du investerat.