Grunderna i aktiehandel

I den här artikeln kommer vi att gå igenom grunderna för aktiehandel och hur du lättast kommer igång med att köpa och sälja aktier.

Vad är en aktie

Ett företag finansieras på två sätt, med lån och med eget kapital. När bolaget är publikt och noterat finns det
“på börsen”. Börsen är en marknadsplats för handel av aktier men här tradas också andra värdepapper såsom derivat, optioner och obligationer. Nasdaq Stockholm är namnet på den svenska börsen men denna har också en “lillebror” i First North som är en handelsplattform för lite mindre, nordiska företag. På börsen kan du få information om aktuella köp- och säljkurser och kan även se hur företagets aktier utvecklats historiskt.

Noterade bolag kan via börsen finansieras med hjälp av externa investerare vilka utgörs av privatpersoner men också andra företag och institutioner som köper andelar i företaget. Dessa andelar benämns aktier.
Via börsen kan alltså noterade företag få in mer eget kapital till sin verksamhet.

Vad bestämmer aktiepriset?

Kanske har du hört begreppet förväntad avkastning? Som aktieägare kommer du få ta del av företagets vinster. Dessa vinster kallas utbetalningar och den totala årsutbetalningen till aktieägarna är det överskott (nettovinst) företaget gjort, minus den andel av vinsten som återinvesteras i företaget, för att ha råd att växa och alltså kunna generera ännu mera vinst. Den förväntade avkastningen är helt enkelt den utdelning som du som investerare förväntar dig att få då du investerar i aktien. Ju mer “svajig” (volatil) en viss aktie och därmed dess pris är, desto större risk tar du som på dig, eftersom du riskerar att behöva sälja till ett mycket lågt framtida pris. För denna typ av risk kommer du kräva en jämförelsevis högre förväntad avkastning än du gjort för en mer stabil, “förutsägbar” aktie.

I teorin är dagens aktievärde (aktiekursen) lika med summan av dessa framtida utbetalningar. Eftersom ingen kan säga med säkerhet hur mycket vinst, och därmed utbetalningar, företaget kommer att göra under framtida år måste en aktiehandlare vara beredd på att genomföra en hel del spekulationer. Vill man ge sig in i aktiehandel kan det därmed vara bra att ha specialkunskap inom en viss bransch. Är du exempelvis väl insatt i bilindustrin och har på känn att ett visst bilföretag snart kommer att lansera en revolutionerande ny typ av bil, kan det vara en god ide att investera i detta företag innan resten av marknaden (andra investerare) förstår företagets potential.

Allt är inte guld som glimmar

Förutom den årliga utdelningen kan det hända att bolag genomför extrautdelningar. Ledningen kanske anser att de har för mycket “pengar i kassan” som de för tillfället inte behöver till nya investeringar, och då gör bedömningen att aktieägarna bör få dem istället. När ett företag utlyser en extra utdelning brukar marknaden reagera positivt, det vill säga aktiekursen höjs eftersom en höjning av utdelningen signalerar att ledningen tror att företaget står inför en långvarig vinsttillväxt. Omvänt gäller för en sänkning av utdelningsstorleken.

Men ska du alltid tolka extrautdelning som något bra? Även om det kan tyckas självklart att mer pengar i handen är positivt bör utdelningen också få dig att resa en varningsflagga, eftersom det kan vara en signal på att företaget är inne i en negativ spiral. Bolaget behöver ju en viss mängd pengar för att kunna investera i nya projekt. Det innebär att företag som betalar ut alltför mycket pengar idag inte kommer att ha så mycket pengar över att växa med. En extra utdelning kanske helt enkelt är en konsekvens av att företaget inte hittat några nya projekt att investera i? Om så är fallet kommer det innebära dålig lönsamhet framöver. Så håll huvudet kallt och använt sunt förnuft när det talas om extrautdelning!

En annan varningsflagga är om du som aktieägare ombes delta i en nyemission. En nyemission är ett sätt för företag att få in nytt kapital, antingen från dig som befintlig aktieägare eller från nya investerare. Mot att du betalar in pengar i företaget kommer du få fler, nya (nyemitterade) aktier. Trots att mer kapital flödar in i företaget i och med nyemissionen kommer företagets aktier vara värda mindre efter emissionen. Det beror på att fler aktier kommer behöva “dela” på det totala värdet av företagets egna kapital. Man säger att det skett en utspädning.

Du ska också fundera över varför nyemissionen sker. Oftast genomförs de naturligtvis för att företaget har brist på pengar (“dålig likviditet”) vilket kan vara en följd av dåliga affärer. Det är så klart negativt för din lönsamhet.
Å andra sidan behöver som sagt företag pengar för att kunna investera i nya projekt som förhoppningsvis genererar vinster i framtiden. Är det ett sådan investering företaget behöver pengar till, kan det tvärtom på sikt löna sig för dig att delta i en nyemission.

Priset på en aktie påverkas även av tillgång och efterfrågan. Finns det många intresserade köpare stiger aktiepriset. Är å andra sidan utbudet större än efterfrågan, sjunker priset. En annan viktig faktor som påverkar aktiepriset är illikviditet; risken att inte kunna sälja av en viss aktie i framtiden på grund av få intressenter leder oftast till att köppriset sjunker. Ofta är avsäljningsmöjligheten sämre när det gäller försäljning av aktier i mindre bolag. Detta ger upphov till den så kallade “småbolagspremien” alltså att investerare kräver en högre förväntad avkastning i mindre företag på grund av risken att inte kunna sälja av aktierna i framtiden. Andra orsaker till småbolagspremien är att genomlysningen ofta är sämre hos mindre organisationer (färre analytiker som följer bolaget) samtidigt som de mindre bolagen är mer känsliga mot branschförändringar.

Alternativ till aktier


Indirekt aktiehandel

På börsen kan du handla med annat än aktier. Du har kanske hört begrepp som optioner och teckningsrätter? Dessa värdepapper skiljer sig naturligtvis åt, men gemensamt för dem alla är att deras värde beror på en annan tillgångs värde, ofta en aktie, vilket ju i sin tur är kopplat till hur mycket vinst företaget genererar. Det är framför allt den förväntade avkastningen (högre), men också risken (högre) som skiljer sig åt mellan att investera i dessa papper jämfört med att investera i aktien direkt.


Obligationer

Som nämnt tidigare finansieras företag inte bara med aktier (eget kapital) utan även med lån. Så du har inte bara möjlighet att investera i företaget genom att köpa in dig i företagets egna kapital (genom aktier). Du kan även förse företaget med kapital genom att låna ut pengar till det. Det sker genom teckning av ett skuldebrev, så kallade obligationer. En viktig skillnad mellan obligationer och aktier är att när du investerar i en aktie har du ingen rättighet till återbetalning. Du kan enbart göra anspråk på de eventuella vinster företaget kommer göra i framtiden. Som obligationshållare däremot har du rätt att återfå din utlåning vid ett bestämt, framtida datum. Förutom de återbetalade pengarna erhåller du även en utlåningsränta.

En fördel med obligationer framför aktier är alltså att du som utlånare har större chans att få tillbaka det du investerat. Företaget betalar nämligen sina långivare först, innan eventuella överskott kan betalas ut till aktieägarna. Aktieägarna har alltså bara rätt till det som blir kvar av företagets vinst, när övriga investerare fått sina pengar. Man säger att det som blir över är residualinkomsten. Långivare har även företräde till företagets tillgångar vid eventuell konkurs. Obligationer är därmed en säkrare investering än aktier. Å andra sidan så kommer den förväntade avkastningen inte vara lika stor som för en aktie eftersom du ju tar på dig mindre risk.

Trots den ökade risken du som aktieägare exponeras för, finns ändå fördelar med att handla med just aktier istället för obligationer. Förutom den högre förväntade avkastningen ges du också möjlighet till inflytande i bolaget. Företag kallar nämligen sina investerare till årsstämma minst en gång om året. Under en sådan ges aktieägare möjlighet att rösta om större, strategiska frågor som har därigenom potentialen att påverka företagets lönsamhet på lång sikt. Ju fler aktier man har, desto fler rösträtter och alltså större inflytande har man. Oftast är det B-aktier man refererar till när man pratar om aktier i dagligt tal. Det finns även A-aktier, som vanligtvis är betydligt färre i antal. Dessa har fler rösträtter än en B-aktie.

Hur sätter du igång?

Nästan all handel på börsen sker idag via så kallade aktiemäklare. De kan vara en bank, en fondkommissionär eller en nätmäklare. Gemensamt för de alla är att de köper och säljer värdepapper på uppdrag av dig, investeraren.
I utbyte mot att agera mellanhand kräver mäklaren en provision, som i finanssammanhang benämns courtage.
Hur detta courtage bestäms, skiljer sig åt mellan olika mäklare. Vissa mäklare erbjuder ett lägre courtage (procentuellt sett) ju mer du investerar, medan andra banker istället har ett fast courtage. Utöver courtaget kan en årlig avgift på ditt investerade kapital, en så kallad depåavgift tillkomma.

Olika nätmäklare erbjuder även olika hög grad av delaktighet i dina investeringsbeslut. I många fall tar du som investerare inte själv beslutet om vilka värdepapper du ska köpa, utan låter kommissionären på egen hand investera i tillgångar som denne bedömer vara lönsamma.

Även vilka marknader (börser) mäklaren tradar på kan variera. Många handlar enbart med företag som är noterade på Stockholmsbörsen.

> Jämför aktiemäklare och hitta den som passar just dig